Flygskolan i media
Allt fler flyger ultralätt
Intresset för ultralätta flygfarkoster har ökat markant de senaste åren, något som märks speciellt i Norrköping.
I Norrköping finns en sportflygklubb alldeles intill flygplatsen. En typ av ultralätt farkost som blivit populär är en såkallad gyrokopter, en slags blandning mellan en helikopter och flygplan.
– Hej, det är Kalle från Flygskolan här, du jag tänkte gå upp med Viktor, Johan, Bertil.
Karl Tidlund som driver Flygskolan för ultralätta flygfarkoster i Norrköping kontaktar flygtornet för att få tillstånd att lyfta med sin gulfärgade gyrokopter.
Norrköping är numera en av tre platser i landet där man kan få utbildning och certifikat för att flyga gyrokopter, och intresset tycks bara öka.
– Det ökar mer och mer, jag tror det är långt ifrån slut nu, det här är bara början, säger Karl Tidlund.
Jag klättrar in i sittbrunnen bakom Karl och tar på mig hjälm, hörselskydd och ett fyrpunktsbälte. Det känns lite pirrigt med tanke på att man sitter helt öppet utan hytt och skydd på sidorna. Men den här helikopterliknande farkosten är förvånansvärt stabil, och när vi väl lyfter upp till 300 meters höjd känns det faktiskt rätt säkert.
En anledning till att just de ultralätta flygplanen blivit så populära är att den statliga subvention som förut fanns på flygbränsle har tagits bort, och eftersom de lättare flygfarkosterna drar betydligt mindre bränsle så har många av de som tidigare flög tyngre plan gått över till ultralätt.
– Det är många som gått över men även många som fått upp ögonen för att nu kanske man kan börja flyga själv eftersom det finns så många bra ultralätta maskiner.
I nuläget är det allt populärare sportflyget inget problem för det kommersiella flyget i Norrköping, men skulle avgångarna vid Kungsängen bli många fler kan det bli svårt att samsas om luftrummet.
Karl Tidlund landar gyrokoptern med stor precision, bara ett tjugotal meter ifrån hangaren, han berättar att drömmen egentligen skulle vara att ha en sportflygfält på gamla F13.
– Bråvalla, F13 det vore helt fantastiskt. När man flyger över där och tittar tycker jag att det är slöseri med ett sådant fint flygställe som inte utnyttjas, säger Karl Tidlund.
Pelle Zettersten
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Här är en artikel saxad ur DN motor:
Foto: Sören Andersson
En kul luftmoped, marschfarten är 130 km/tim och aktionsradien 40 mil. Karl Tidlund bakom spakarna på 300 meters höjd ovanför Barkarby köpcentrum nordväst om Stockholm.
Hisnande tur i gyrokopter inget för flygrädda
- Känns det bra? hör jag gyrokopterpiloten Karl Tidlund fråga mig i hörlurarna.
Jag måste känna efter. Min skepsis inför att kliva i den rangliga farkosten är inte bortblåst. Snett ned till höger ser jag höghusen i Akalla. Nere till vänster hästar i hagar och en sjö med solblänk. Små leksaksbilar pilar fram borta vid rondellen och vägen som leder bort till det stora köpcentrumet och Ikea. Söndagstrafiken är tät på E18.
På marken före avfärd manades jag att vara extra försiktig och inte kliva på kanterna till sittbrunnen, när jag efter viss tvekan äntrade flygfarkosten och spände på säkerhetsbältet.
- Det är okej, svarar jag och det känns lite förvånande att det är det.
Vi girar vänster. Höjden är 300 meter och hastigheten 160 kilometer i timmen, får jag veta. Något under oss på babords sida ligger två systerinsekter mjukt svängande åt öster.
En gyrokopter ser ut som en trehjulig motorcykelkanot med motor, rotorblad och propeller framför stjärtfenan och bakvingarna. Den behöver bara 30 meters startbana för att lyfta och kan flyga med en marschhastighet på 130 kilometer i timmen med en aktionsradie på 40 mil. Det är en märklig teknisk "insekt". Den kan som en helikopter stå still i luften med rotorbladens hjälp, men inte stiga eller sjunka rätt ned. Rotorbladen är till mest för att hålla balansen och styra i luften. Vid bränslestopp störtar den inte, utan glidflyger tills den landar.
- På 1.000 meters höjd är det kallt. Skulle något hända häruppe är det bara att glidflyga och hitta en liten glänta att landa i, berättar Karl Tidlund när han demonstrerar flygfarkosten för mig på landbacken före avfärd.
För att lindra min misstänksamhet mot att följa med på en tur, berättar han att en gyrokopter har dubbla uppsättningar av alla viktiga tekniska funktioner. Han pekar på motorn och visar att det finns dubbla bensinpumpar; en mekanisk och en elektrisk. Varje cylinder har dubbla tändstift och motorn har dubbla tändsystem. Han förklarar också att gyrokoptern har dubbelkommando och kan flygas med spak och fotpedaler från både främre och bakre sittbrunnen.
Karl Tidlund klappar lugnande på farkostkroppen som är byggd i tunn komposit på en rostfri stålram. Rotorn kopplas till motorn just före start och snurrar med 250 varv i minuten. Väl uppe i luften kopplas drivningen ur till rotorbladen som där snurrar med hjälp av fartvinden.
- Du kan prova att sköta spakarna själv där uppe, så får du känna hur det känns, lockar Karl Tidlund.
Aldrig i livet, tänker jag och avböjer artigt. Det är en sak att gasa med motorcykel på asfalten, då är man nere på marken om det händer något. Men här uppe - morsning och goodbye!
Efter en kraftig sväng är vi nere strax ovanför landningsbanan och rusar fram en meter över asfalten i 130 kilometers fart. I slutet av banan stiger vi snabbt till 300 meter igen.
Det känns härligt och fridfullt att sitta här uppe och flyga, att glida fram på vinden utan skutt och skak.
Skulle det gå åt pipan och motorn stanna, så minns jag att för varje meter som gyrokoptern sjunker i höjd så glidflyger den fyra meter. Det betyder att från 1.000 meters höjd glidflyger man fyra kilometer innan det är dags att landa.
- Då har man en stor yta att leta efter en landningsplats på, förklarar Karl Tidlund.
Han berättar att hemma i Orsa, vid Orsasjön, landar han hos grannbonden på en uppklippt gräsplätt på andra sidan vägen där han bor. Med ett enkelt handgrepp ställer han sedan rotorn längs med gyrokoptern, kör över vägen och parkerar på garageuppfarten till sitt hus.
Conny Petterson
Gyrokoptern där allt som glimmar är guld.
En juvelerare i Tyskland har valt att lägga ner lite extra på sitt transportmedel.
Denna man använder gyrokoptern för att åka mellan sina olika fabriker och butiker i Tyskland.
I slutet av juli 2008 var det dags för TV-inspelning och Flygskolan.com var självklart där.
En svart Hummer rullar fram till hangaren och ut kliver stjärnan med välkammat hår och skinnjacka med stort tryck på ryggen. Men det är inte mannen i sig som är iögonfallande utan den specialbyggda gyrokoptern MTO Sport som han låtit designat. Som ett välarbetat smycke, pärlemo skimrande med guldtäckt stabilisator och hjulkåpor strålar den som solen själv. Juveleraren ville från början ha gyrokoptern helt täckt i guld men då detta skulle ge en extra vikt på 24 kg fick man tänka om.
Konstverket är gjort av tunna blad av äkta guld som monterats och därefter lackats.
Tv-teamet ställer upp och kontrollerar att kamerorna fungerar som de ska, tillsammans med livvakt rullar stjärnan ur hangaren och taxar iväg för att sedan lyfta till en av sina butiker.
Hemligenheten i arrangemanget är att Tysklands stjärna inte alls har någon livvakt, han har inte ens hunnit klart med utbildningen till flygcertifikat. Sanningen är att dennes ”livvakt” egentligen är hans flyginstruktör.
Hur som helst, han har designat och äger ett konstverk av ca. 2,5 kg guld. Flygskolan.com är stolta över att ha sett denna skapelse i verkligheten och önskar lycka till i framtiden.
Flygskolan.com
