Gyrokopter

Dagens gyrokoptrar (autogyro) härstammar från uppfinningen “Autogiro” som den spanska ingenjören Juan de la Cierva konstruerade 1923. Idag kallas de autogyro, gyro eller gyrokopter beroende på sitt ursprung men alla bygger på Ciervas idé.

Cierva's första gyrokopter flögs i Spanien January 1923	Dagens moderna gyrokopter. (Vår utbildningsmaskin med dubbelkommando)

Allmänt om gyrokoptrar
Dessa flygmaskiner delar den generella kategorin ”Rotorflyg” tillsammans med helikoptrar som använder en högt monterad rotor istället för vingar för att generera lyftkraft, men det finns väsentliga skillnader mellan gyrokoptrar och helikoptrar. Skillnaden mellan en gyrokopter och en helikopter är att gyrokoptern måste ha fart framåt eller vertikalt för att hålla sig flygande. Ovanför flygkroppen sitter en rotor som inte har någon koppling till gyrokopterns motor. Den kan betraktas som ett knippe smala flygplansvingar som utför en cirklande glidflykt. Rotationen av rotorn och därmed också lyftkraften kommer då gyrokopterns propeller i flygkroppens nos tvingar planet och därmed rotorn att röra sig framåt och uppåt.
Liksom en helikopter alstras lyftkraften av rotorn men en gyrokopters rotorblad drivs inte av en motor. Allt en gyrokopters rotor behöver är en luftström över sin yta vilket både håller gyrokoptern i luften och ser till att rotorn fortsätter att snurra. En gyrokopter har också en dragande eller skjutande propeller som drivs av en motor för att driva gyrokoptern framåt.

Gyrokopterns princip finns även i naturen. Lönnens vingförsedda frö, "lönnäsan", autoroterar och kan med vindens hjälp flyga långt bort från moderträdet.

En gyrokopter är billigare att använda än en helikopter, eftersom den innehåller färre rörliga delar och ingen komplicerad mekanik som till exempel en rotorväxel. Nackdelen är att den inte kan göra VTOL-starter (Vertikala starter). Den kan dock landa utan fart framåt. (Numera kan en gyrokopter göra stående start genom att först varva upp rotorn med hjälp av en tillfällig koppling till motorn, men denna koppling måste brytas innan gyrokoptern lättar.) Vid ett eventuellt motorbortfall autoroterar rotorn på samma sätt som för en helikopter som drabbas av samma fel. Höjdförlusten omvandlas till rotation av rotorn som skapar lyftkraften. Dock är en helikopter ej konstruerad för gyrokopterkraft vilket gör det betydligt svårare att landa en helikopter utan motorkraft.

Även om gyrokoptrar har samma kontroller som ett konventionellt flygplan – Spak, Gas och roderpedaler skiljer de sig markant i luften. Gyrokoptern har en otrolig manöverförmåga och kan utföra många saker som ett flygplan inte kan. Du kan till exempel hovra en kortare stund och vända kroppen 180 grader och flyga tillbaka år samma håll du kom ifrån. Om luften är turbulent märker du inte mycket av det i en gyrokopter. Det beror enkelt sagt på att det inte finns mycket yta för turbulensen att greppa tag i och dessutom ”klipper” rotorn genom luften med en otroligt hög hastighet och kraft.
En gyrokopter kan inte ”stalla” utan vad som sker är att din markhastighet blir noll och du börjar sjunka vertikalt nedåt. Rotorn fortsätter att snurra och du har god tid på dig att genomföra din landning vid ett eventuellt motorbortfall. Du flyger ju alltid i vad en helikopterpilot skulle kalla autorotation.
I Sverige är gyrokoptern klassad som ultralätt kategori B (UL-B), pga. att man styr gyrokoptern med spak och pedaler.

Löjtnant Alejandro Gomez Spencer genomförde den första lyckade gyrokopterflygningen 9 januari 1923 med en gyrokopter konstruerad av Juan de la Cierva. Cierva startade en industri som försåg stora delar av världen med gyrokoptrar under 1930-talet. Den vanligaste modellen var Cierva C 30.

Under 1930-talet och 1940-talet opererade Rolf von Bahr med ett antal gyrokoptrar och flög turister i de svenska fjällen, för att under kriget utföra spaningsflygning och artillerieldledning åt svenska marinen. Under andra världskriget använde sig tyska ubåtar av en gyrokopter som drogs av båten för spaning. På 1950-talet utvecklade brittiska Fairey prototypen till en 'flygande buss' som kallades Rotodyne. Den var en kombination av helikopter, gyrokopter och konventionellt passagerarflygplan.

Vi på Flygskolan.com utbildar på och säljer den tyska gyrokoptern MT-03

Läs mer om den på sidan MT 03 information

I vilket väder kan man flyga?
All flygning med gyrokopter sker under VMC (Visual Meteorological Conditions - visuella väderförhållanden), vilket innebär att du minst skall ha 5km sikt och 1000ft till molnbas (undersidan av molnen). Flygningen är VFR (visuella flygregler). I princip det enda som stoppar en gyrokopter är dålig sikt, nederbörd och låga moln. En gyrokopter påverkas inte nämnvärt av vind. Man rekommenderar inte flygning i över 20 m/s vind, men erfarna piloter har flugit i mer vind än så.

Vad kostar en gyrokopter?
Totalkostnaden beror på vilken utrustning du väljer.
Från ca 500 000 SEK för en standardutrustad modell.
Du slipper dyra hangarkostnader, då du med lätthet kan parkera gyrokoptern i ett vanligt garage.

Vad kostar det att flyga per timma?
Vi räknar med en flygkostnad på ca 300-500 kr i timmen beroende hur mycket du flyger. Detta inkluderar ALLT, bränslekostnad, service, försäkring samt avskrivning för slitage av delar.

Vem sköter service?
Underhållet är minimalt. Det finns ett program som anger exakt vilken tillsyn du behöver göra efter 100 och 500 timmar. Enligt BCL (Bestämelser för Civil Luftfart) får du utföra service på din egen maskin eftersom det är en ultralätt.

Vad är skillnaden mellan gyrokopter och helikopter?
Rotorn på en gyrokopter är passiv (konstant pitch) = mindre rörliga delar.
Priset är ungefär 90% billigare än en helikopter och du uppnår nästan samma flygförmåga.

Kan en gyrokopter starta vertikalt?
Nej, inte i nollvind. Vid en vindstyrka på över 10m/s kan man landa vertikalt och starta på under 10m.

Vad händer om motorn stannar?
En gyrokopter har ett glidtal på 1:4. Detta innebär att om du flyger på 1000m höjd har du 4km flygstäcka att glida på, för att söka efter en säker landningsplats.

Kan en gyrokopter stalla (överstegra)?
Nej, gyrokoptern stannar i fart över mark (groundspeed) och börjar därefter sjunka med ca 5 m/s. Detta sker i farter under 30 km/h.

Går det att försäkra en gyrokopter?
Ja. Kontakta oss för mer information.

Är det svårt att flyga en gyrokopter?
Nej, det är lättare att flyga gyrokopter än konventionella flygplan då den inte är känslig för turbulens och sidovind.

Vad driver rotorn?
Rotorn drivs av luftströmmen över bladen, antingen horisontalt eller vertikalt. Vid startögonblicket finns det en sk. ”pre-rotator” som varvar upp rotorn i 250 varv/minut. Detta förkortar startsträckan avsevärt.